Att vara en riktig man betyder inte att du kan ha sex med 100 tjejer, att vara en riktig man betyder att du krigar för en tjej, även fast 99 andra jagar dig.
Humör: Likgiltigt.
Favoritgodis: Choklad!
Är det nåt du absolut inte äter: Tomater
Kläder just nu: Jeansleggings, ett linne & en kofta.
Musik just nu: Ingen.
Favoritsaft: Apelsin!
Dagens längtan: Helsingborgsfestivalen då Jolin kommer till mig.
Hur många kuddar sover du med: Två.
Spelar du nåt instrument: Kan lite gitarr & piano men tror inte det räknas haha..
Dagens frisyr: Uppsatt bara.
Kommer du ihåg din första kärlek: Ja.
Har du några homosexuella vänner: Inte vad jag vet.
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Allt är möjligt om man bara vill.
Ser du på kärleken som ett misstag: Ibland, ja.
Bio eller promenad: Promenad.
Dagens borde: Ingenting, har gjort allt jag borde :)
Dagens fundering: En massa skit bara..
Snarkar du? När jag är förkyld, haha :p
Rädd för insekter? Nej.
Det här är jag bra på: Vet inte faktiskt :o
Vad vill du jobba som? Fotograf!
Chips eller godis? Godis.
Skriver du dagbok? Typ, min blogg är väl nästan som min dagbok :)
Har du tatuerat eller piercat dig? Var nånstans? Båda öronen & naveln, inga tatueringar men vill dock ha.
Hur många syskon har du? En syster.
Är du rädd för blod? Nejdå
Anser du att du är stark? Haha, beror ju på om man menar psykiskt eller fysiskt, men psykiskt ser jag mig själv som stark, ja.
Röker du? Nja, feströker.
Snusar du? Nej, usch.
Använder du knark? Haha, nej.
Kaffe eller te? Kaffe.
London eller Paris: London.
Favoritfärg: Rosa & Svart.
Född: 1997 i Helsingborg!
Nationalitet: Helsvensk!
Facebook i ett Nötskal
Och dessuom få lägga upp sina egna bilder?
Varför måste folk klaga på att någon lägger upp en status där dom mår dåligt, det är fan deras ensak, om man vill skriva det, skriv det! Ta bort personen som vän om det inte passar. Och det här med att man måste få en massa jävla likes på sina kommentarer, statusar & bilder, var kom det ifrån? Förstår inte det, höj ditt självförtroende istället så du slipper behöva få självförtroende genom en sån patetisk sak som Facebook. Herregud vad folk är beroende av bekräftelse nu för tiden. Shit.
Nu för tiden får man ju inte lägga ut vilka bilder man vill heller, Nej, antingen är man för ful på bilden, eller så ser man tjock ut, eller är man för sminkad, eller är man för lite sminkad, eller för lättklädd, eller för påklädd. ÅÅH, varför måste alla kommentera allting jämt!? Och varför klagar folk på att man länkar sin blogg på Facebook? Ingen TVINGAR er att klicka på länken eller ens ge den uppmärksamhet? Och folk klagar på att man lägger ut bilder med texter på.
Också såklart har vi ju alla jävla människor som ska klaga på "beliebers". Åh, kan inte folk få tycka om den artist dom vill?
Men vet ni vad? Då gör vi såhär, är man bara på Facebook för att klaga, ta bort ditt konto och gör världen en tjänst. Tack ni som läste, godnatt.
♥
True confidence leaves no room for jealousy, when you know you're great there's no room for hate.
Det har varit så sjukt skönt att komma bort ifrån allt, och jag vill inte skiljas från Jolin heller. Fan, hon har blivit som min andra halva nu ju.. Kommer kännas jättekonstigt att vara utan henne. Att inte dela allt med någon. Vi har verkligen kommit varandra närmre nu och trots att det bara gått nästan två veckor 24/7 tillsammans så känns det ändå jättesorgligt att åka ifrån henne..
Lämnar Trollhättan vid två imorgon så måste väl sova nu, kollar på The Bee Movie nu hihi..
I miss you above the ability to explain.
Hur kan jag fortfarande älska dig, när du gör allt för att jag INTE ska göra det? Haha, det är ju så dumt..
& tanken på att det vi hade inte ens betyder något för dig skrämmer mig som fan med tanke på att jag blev så totalt lurad av dina lögner så det finns inte. Sjukt hur falsk en person kan vara.
Varför är det så satans lätt att få känslor för en person men så svårt att få bort dom?
..
Kärlek.
Så satans bra text
Du ville inte att dina känslor skulle bli ohanterliga, Grattis. Jag undrar om jag också hade den valmöjligheten i början. Isåfall missade jag den.
Jag valde aldrig det här.
Jag vill inte känna som jag gör nu heller.
Om jag fick välja på att inte få dig eller att inte längre vilja ha dig, skulle jag valt det senare. Förstår du?
Du var lite intresserad av mig.
Jag älskade dig.
Take care of the moments
Ta vara på ögonblicken, minns dom, tänk på dom & lev dom.
Varje dag är full av möjligheter, och ditt liv blir vad du gör det till.
Var glad, inte för att du känner för det, utan tänk positivt för att du kan.
Och framför allt, gör aldrig någonting som du själv inte vill och följ ALLTID din magkänsla.
Och du?
Alla är perfekta på sitt sätt. Alla är snygga på sitt sätt, och allas personligheter är fina på sina egna vis. Det finns liksom bara personer som passar, och personer som inte passar. Du kommer inte att passa in i alla umgängen och definitivt inte komma överens med varenda människa du stöter på, men det gör inte dig till annorlunda från alla andra.
Var stark, alltid, det förtjänar du.
jag kommer aldrig låta dig få se mig svag
jag vet inte alls vad jag ska blogga om idag.
det är alla hjärtans dag, men känns mer som om en del av mitt hjärta har blivit borttagen
du är inte här, vad är det då för nytta med en jävla dag för kärlek?
så jävla onödigt
men då bestämmer jag nu: JAG SKITER I DET
nu går det mot det bättre, jag känner det!
ska bli glad nu, det är ju förfasen snart vår! sen blir det sommar, ännu underbarare :)
hahahaha...
oooh, och en sak till, på lovet blir jag riktigt ljusbrun i håret!
sedan blir det påbörjan av OPERATION BLONDIN!
ni får en bild som absolut inte är tagen idag,
men känns som om det skulle göra detta inlägget lite roligare? 
this is a story of a girl who cried a river and drowned the whole world
ursäkta, men nu måste jag verkligen få ur mig det här. FORTSÄTT INTE MED ATT LÄSA OM NI TÄNKER KLAGA
jag minns innan, innan detta hände första gången. jävlar vilka höga tankar jag hade om dig då, jag trodde det var den rätta killen jag hade träffat. men sen, gjorde du ett misstag. & jag tror faktiskt att det misstaget bara förde mig närmre dig. men som tillit är, sviker man det en gång så kommer det aldrig tillbaka. du svek min tillit, och den kommer aldrig komma tillbaka igen. och jag blev så förvånad, jag trodde inte att det var DU som gjorde såhär. du skulle ju vara en fantastisk kille.
men ja, efter du gjorde det där misstaget så lovade du att aldrig göra det igen & jag trodde dig. den tillit jag hade började sakta komma tillbaka. och det gjorde den, inte helt men den mesta gjorde det.
och SÅKLART. SÅÅÅÅKLART precis som ALLA andra fucking människor skulle du visa dig vara lika falsk igen.
så det var slutet på den lyckliga sagan.
DU BRÖT MITT HJÄRTA PÅ MITTEN, OCH DEN CHANSEN DU HADE KOMMER DU ALDRIG MER FÅ TILLBAKA.
jag orkar inte
jag älskar dig
du betyder allt. allt
kanske behöver jag hitta tillbaka till mig själv. kanske är det allt som behövs
jag gömmer mig själv bakom ett leende, och ett till, och ett till, och ännu ett
men jag vet ju samtidigt själv att ingenting är bra egentligen, everything ends bad
och det kommer det göra nu med, det vet jag ju
men jag är dum, med vilje, för det är det värt, det är värt det just nu, att få ha det bra just nu
ni som kanske klagat, läs inte min blogg
jag har så jävla mycket att skriva om..
kärlek. vad är kärlek egentligen?
"Älskare, de kommer och går. Jag hatar att säga det, men de flesta av dem kommer att krossa ditt hjärta. Men du får inte ge upp, om du gör det kommer du aldrig att hitta din själsfrände. Du kommer aldrig att hitta den andra halvan som gör dig hel och det gäller för allt. Bara för att du misslyckas en gång, betyder inte det att du kommer misslyckas med allt. Fortsätt försöka, ge inte upp och fortsätt tro på dig själv, för om du inte gör det, vem kommer att göra det då? Så håll huvudet högt, stick ut hakan och det viktigaste: fortsätt le.
- Marilyn Monroe."
så jävla sant.. jävlar vad intressant liv hon hade egentligen, först var hon en fattig flicka med pärlblont hår och helt plötsligt blev hon upptäckt för att hon var så vacker och blev därför modell. det är konstigt, för jag har ju alltid hört om marilyn men aldrig riktigt vetat vad hon var känd för, så läste jag en artikel om henne idag. hon är smart egentligen.. det var hollywood som gjorde henne dum.
jag menar tänk ändå, att det vissa gör nu, kanske är känt för asmånga om 40 år.
haha.. jag skulle skrivit om kärlek, så skrev jag om marilyn monroe istället.. som det kan bli
åh fan, vad jag älskar dig
du är underbar - med stora bokstäver.
HERREGUUUUUUUUUUUUUD
och jag vet att jag ändrar mig hela tiden, men sådan är jag, jag är deppig ena sekunden & glad andra.
-
fan, du va ju ingen för mig.
du va bara en kille som skrev, du va bara en i mängden, och jag såg ju allt hur det skulle bli.
jag såg när vi kysstes, jag såg när du skrev att du gillade mig, jag såg när jag skrev att jag gillade dig, jag såg när jag började skriva en aning mer till dig än vad du skrev till mig & ringa dig en aning mer än vad du ringde mig och jag såg när du slutade gilla mig och jag blev sårad.
allt det där såg jag framför mig, exakt hur det skulle bli.
jag bestämde mig för att denna gång inte släppa in dig. jag bestämde mig för att denna gången ska jag inte bli sårad. och jag bestämde mig för att skita i dig.
du var ingen för mig, och så skulle det förbli.
men alltid gör man ju dumma val.
jag släppte in dig, jag gjorde allt det där jag för några månader sen lovat mig själv att inte göra.
men, så fel det kan bli.
love is evol, spell it backwards I'll show ya
t å r a r n a r i n n e r , i g e n & i g e n & i g e n & i g e n.
över allting egentligen, inte bara över dig.
denna gången har jag inte varit dum, denna gången är jag kär för första gången på riktigt.
jag känner mig så bekväm när jag är med dig, men kanske, kanske inbillar jag mig bara massa kärlek för att någonting ska finnas. kanske, kanske om vi hade träffats varje dag hade jag inte alls varit kär.
du har fan sagt själv att dina känslor för mig finns, men kanske drömmer jag bara?
kanske finns ingenting, eller bara ljög du?
jag trodde verkligen att allt skulle vara förändrat nu, jag trodde att detta skulle vara mitt mest seriösa förhållande någonsin.
men kanske inbillar jag mig bara det med, jag kanske bara inbillar mig att du slutar svara för du inte vill, kanske ligger du bara och sover?
jag skulle aldrig träffat dig, du har förändrat allt totalt..
vet ingenting, och jag orkar inte ta reda på nånting.
allting kommer ju bara återgå till normalt nu,
du till dina vänner, jag till mina vänner,
o c h d e t k o m m e r v a r a s o m a t t i n g e n t i n g n å g o n s i n h ä n t.
tvungen att skriva av mig
minns fan dig som igår, vilket är sjukt eftersom det är fett längesen det var du&jag.
vet att du förmodligen inte ens har en tanke på dig&mig, oss, tiden med mig överhuvudtaget,
men jag själv vet att det vi hade var något alldeles speciellt.
det var helt sjukt hur kär jag var,
minns en gång när vi kollade på film, & så bara låg vi och kollade på varandra.
- dina ögon, är så sinnesjukt fina. hela du är fin.
det är ju tur att jag aldrig har sett dig på stan, & bara mina kompisar som gjort det, annars vet jag inte vad fuck jag hade gjort..
det kanske inte var bra på slutet, men tiden då det var bra var det alldeles underbart, och då menar jag verkligen det, U N D E R B A R T.
min högsta dröm är att du ska ge mig en andra chans, men den kommer inte igen.
jag har förändrats så sjukt mycket sen dess, vilket du förmodligen med har gjort.
& vi kanske inte passar, du är den sorts kille som festar hellre än & sitta hemma, och jag är motsatsen.
men det krävs kanske för att man ska passa? två pusselbitar kan ju liksom inte vara likadana, då passar dom inte.
jag önskar att du tänkte igenom, hur du förändrades när vi blev tsm, hur allting förändrades då.
- & jag tror faktiskt att det nånstans finns en chans för dig&mig igen.. kanske.
tills dess, får jag vänta.
-
är det inte normalt att ha en dålig uppväxt, världen är ju ändå så sjuk? alla har dåliga uppväxter nu för tiden, ingen har respekt & man börjar tänka på sin vikt vid elva års ålder. folk börjar supa i sexan och ja, allting är så sjukt. minns när jag var liten, jag älskade min barbiedocka, det värsta på hela jordklotet var om mamma sa åt mig att gå hem, vilket hon alltid gjorde när jag hade som roligast. smink fanns inte, jag hade inte en tanke på vad jag hade på mig för kläder, eller hur mitt hår såg ut, jag bara levde, dag för dag. nu är världens värsta sak om mascaran är slut, om man inte får den man älskar, eller om håret inte blir bra. ja, världen är så jävla sjuk, det finns fan trettonåringar som knarkar!
sitter här och funderar på var världen är på väg.. och om detta var lönt att skriva.
